Framtidsinriktningen
Är du intresserad av hur vi som samhälle kan skapa rätt förutsättningar för en hållbar framtid? Då kan framtidsinriktningen på Folkungaskolan passa dig.
Framtidsinriktningen
Vägen till en ljusare framtid går via hållbar utveckling. Det betyder att vi utvecklar samhället så att det kan fungera både för oss som lever idag, och för dem som kommer efter oss. Vi delar den här planeten med både människor, djur, växter och andra livsformer, och alla behöver må bra för att planeten ska hålla ihop. Det finns ingen planet B, och att bevara den vi har ser vi som bland det mest meningsfulla man kan kämpa för!
På våra lektioner finns alltid en NO- och en SO-lärare som kan hjälpa dig att förstå hur vi kan förbättra vårt samhälle i riktning mot de globala målen. Vi jobbar i grupper med projekt kring viktiga frågor som klimat, biologisk mångfald, energiproduktion, stadsplanering, fred och folkhälsa. Vi gör studiebesök, skriver medborgarförslag och deltar i tävlingar (och ibland vinner vi!) Vi kan också gå ut och utforska naturen, göra experiment eller bygga insektshotell. Har du egna idéer? Dem vill vi gärna höra!
Hållbar utveckling är en allt viktigare fråga i världen idag, och alla branscher har stort behov av kunnigt folk. I ditt framtida arbetsliv är det nästan säkert att du kommer att stöta på sådana frågor. Hos oss får du utveckla kunskaper och färdigheter som kan ge dig det där lilla extra som en arbetsgivare letar efter! Som grädde på moset kan dessa kunskaper och färdigheter hjälpa dig att höja betygen i NO och SO redan under högstadiet.
Så om du är beredd att engagera dig i framtiden, och vill göra ett smart drag, är du välkommen till oss!
Årskurs 7
- Ön/rymdskeppet. Hur lägger man upp tillvaron som skeppsbrutna på en öde ö eller i ett rymdskepp under långfärd, för att de begränsade resurserna ska räcka till och man ska kunna hålla sams på obestämd tid? Vi jämför det med vårt gemensamma “rymdskepp”, planeten Jorden, och lär oss om de globala målen.
- Livet i mossan. Något man ofta får göra i biologin är att titta på småkryp i mikroskop. Helt vanlig mossa från skolgården vimlar faktiskt av liv: nematoder, hjuldjur, toffeldjur, colpodor och - om man har riktig tur - björndjur. Hos oss har du möjlighet att fördjupa dig mer i detta och dessutom själv forska i hur det minsta livet påverkas av olika miljöfaktorer.
- Vetenskapskampen (tävling) - fördjupa dig i en fråga inom NO/teknik och lär dig göra en vetenskaplig plansch.
Årskurs 8
- Vi deltar i Bästa världen, där du får lära dig om hur energi produceras och konsumeras i Linköping. En inspirationsresa till Kolmården ingår.
Avslutas med att ni får argumentera för hur ni ska producera energi i er egen framtidsstad i Minecraft. - Branschkoll - vilka hållbarhetsutmaningar finns och hur jobbar man med dem inför framtiden inom olika branscher som exempelvis textil, transport, sjukvård? Bra förberedelse inför PRAO. Vi diskuterar även vilka branscher som kan finnas i er framtidsstad.
- Bygg er egen framtidsstad i Minecraft! Hur jobbar man med stadsplanering inför framtiden? Vi hämtar inspiration och fakta från Linköpings egen stadsplanering i exempelvis Vallastaden.
Årskurs 9
- Undersök hur Stångån mår. Vi tar vattenprover och mäter fosfathalten på olika ställen samt letar efter källor till övergödning. I samarbete med Tekniska verken får ni lära er om hur man jobbar för att motverka övergödningen som hotar Östersjöns överlevnad.
- Forskarhjälpen (tävling) - du får hjälpa till med riktig forskning och göra en vetenskaplig plansch. Blir det du som får åka med på konferens på Nobelprismuséet och - om det går riktigt bra - får biljetter till Nobelprisutdelningen?
Kristallen som förändrade nanoteknologin
av Joudi Amoura och Ester Wu
Folkungaskolan
VAD ÄR KVANTPRICKAR EGENTLIGEN?
Kvantprickar är en väldigt liten kristall som är några nanometer stor. På grund av sin storlek och kvantkemiska fenomen får den samma optiska och elektroniska egenskaper som en större kristall av samma storlek. Det är av halvledarmaterial. Kvantprickar har stor
betydelse i nanoteknologi och materialvetenskap.Kolkvantprickar är ett ganska nytt material som är baserat på kol och har fler fördelar än andra kvantprickar. De är billiga, lätta att tillverka och har även låg toxicitet, dess egenskaper gör att de har fler användningsområden än andra kvantprickar. Man vill försöka använda dem till vattenrening.
När det gäller uppbyggnaden är de små och har elektriska egenskaper. När man ändrar storleken med kol kvantprickar förändras deras färger med UV-ljuset. De är uppbyggda med några tusen atomer. Den är en isolerad, nästan punktformig struktur med halvledarmaterial.
De upptäckte kvantprickar år 1983 då Louis E. Brus såg storleksberoende kvanteffekter hos partiklar som svävade fritt i en lösning. Man började studera kvantprickar i USA (New York City) och Ryssland.
TIDIGA TANKAR OM DETTA?
I början av 1990-talet gjorde de japanska forskarna Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och
Shuji Nakamura ett absolut genombrott genom att producera starka blåa ljusstrålar från sina halvledare, vilket revolutionerade belysningstekniken. Då röda och gröna lysdioder hade funnits sedan innan så var det blåa dioden avgörande för att skapa vitt ljus. Trots
omfattande insatser inom både industri och forskning förblev den blåa lysdioden en stor
utmaning i tre decennier.Där andra misslyckades, lyckades de. Akasaki och Amanos hade ett samarbetande vid
Nagoya universitet, medan Nakamura var anställd på Nichia Chemicalt som var ett litet
företag i Tokushima. Deras upptcäkter var banbrytande. Medan glödlampan dominerade
belysning under 1900-talet, kommer LED-lampan att prägla 2000-talet.De vita LED-lamporna producerar ett starkt och tydligt ljus, har lång livslängd och låg
energiförbrukning. Teknologin utvecklas ständig och blir därför alltid effeltivare och
effektivare, med ett ljusflöde som ökar per enhet i energi. Det senaste aktiva rekordet ligger
över 300 lumen per watt, jämfört med 16 lumen för vanliga glödlampor och uppåt 70 för
lysrörslampor. Då en fjärdedel av världens elektricitet används för belysning bidrar
LED-lampor till att bevara jordens resurser.Idag finns väldigt stora förväntningar kring LED-lampan att förbättra livskvaliten för mer
än 1,5 miljarder människor världen över som saknar tillgång till elnät. Den låga energiförbrukningen möjliggör drift med billig och lokas solenergi. Trots att uppfiningarna av de japanska forskarna som van nobelpris i fysik år 2014 är drygt tjugio år gammal idag, har den redan revolutionerat möjligheterna att skapa vitt ljus på ett nytt sätt som nöjer oss alla.VÅR UNDERSÖKNING
Vi utförde två undersökningar gällandekolkvantprickar. Första undersökningen lyckades vi med, vi nådde vår syfte som var att skapa kolkvantprickar genom att att blanda urea och
citronsyra. Men på den andra undersökningen som vi utförde lyckades vi tyvärr inte, laboration med två nya ämnen: niacin och galaktos.Med hjälp av andra laborationsresultat bestämde vi att fördubbla mängden ämnen eftersom tidigare resultat torkade ut vätskan i mikron innan det hann bli någon resultat. Trots det, blev det ändå uttorkat innan det blev någon resultat. Anledningar kan vara att ämnena inte gick eller inte hann att reagera med varandra, men också att man inte kunde använda rent niacin och galaktos.
FORSKNINGENS NÄSTA STEG
Kvantprickar är ett otroligt intressant område som väcker många frågor. Efter fördjupning inom detta område började vi undra: Finns det möjliga hälsorisker med att använda kvantprickar, isåfall vilka? En annan viktig fråga som väcktes är: Vilka nya material kan användas för att skapa kvantprickar? När vi fördjupade oss i detta område så väcktes också frågor som går att undersöka, dessa som: Finns det några lovande projekt eller prototyper som använder kvantprickar för hållbar energi?KÄLLOR
- Nobelprize.org
- Lakemedelvarlden.se
- Kva.se
- Etn.se (Elektronik tidningen) 2009-05-13
- svenska vatten utveckling (SVU) rapport Nr 2021-15
- ScienceDirect.com (Nano energy, Vol 114) 2023-09
- Under vårterminen 2022 deltog vi i Industridagen i samarbete med Framtidsfrön, där Siemens kommer med konkreta hållbarhetsutmaningar som de vill ha elevers kreativa tankar kring. Kan vi hjälpa dem att lösa några problem? Detta samarbete är tänkt att sprida sig även till de andra årskurserna och du kan få chansen att hjälpa andra företag möta sina utmaningar.
Med mera…
- Vi kan jobba med allt möjligt, som att organisera skräpplockardagar på skolan, tillverka bi-hotell, baka hållbara tårtor, sälja armband med hållbarhetsbudskap och så vidare. Du får gärna komma med egna idéer!
Här presenteras elevarbeten från årskurs 7:
Hus för bin och humlor i Linköping
Av Kira, klass 7F och Karyna, klass 7G
Vad är det som surrar och hämtar sin mat från blommor?
Jo, det kan vara ett bi!
Vi känner alla till den viktiga rollen som insekter, och särskilt bin och humlor, spelar i jordens ekosystem. De pollinerar blommor och växter som behöver det. Vars existens är nödvändig för många levande varelser på vår planet som till exempel människor. Pollinering är viktigt för världens matförsörjning.
Över 75 procent av världens jordbruksgrödor är helt eller delvis beroende av insektspollinering. Både kvaliteten och kvantiteten på grödor förbättras av pollinering. Om det inte fanns pollinatörer skulle vi förlora tillgång till många grödor och vilda växter som ger oss en stor del av våra viktiga näringsämnen. Men tyvärr är många vilda bin och humlor hotade. Vilda bin och humlor måste finnas för det är inte tillräckligt med tambin. Och en konsekvens av att pollinerare försvinner är att mat försvinner från hyllorna i mataffären. Därför måste vi förhindra utrotning av bin och insekter innan det händer. Men vad gör vi människor för att skydda dem som levande varelser och som viktiga djur för ekosystemet och varför är de hotade?
Varför är bin och pollinerare hotade?
Pollinerare har blivit hotade av att deras livsmiljöer har minskat i stora mängder. Livsmiljöer har försvunnit genom urbanisering, avskogning och att modernt jordbruk utvecklas och förändras. Det kan vara svårt för dem att hitta tillräckligt med mat, få tag på bra boplatser eller hitta platser att övervintra på. Jordbruket har blivit mer rationellt som förändrar landskapet mycket. I Sverige har blomsterängar och betesmarker minskat med drygt två tredjedelar sedan början av 1800-talet. Matbristen är ett stort problem för dagens bin. Förr i tiden fanns det gott om ängar med en stor mångfald av blommande växter. Men nu har ängar och skogar inte lika mycket vilda och varierande slag av blommor. Ängarna från förr kan ha ersatts av åkrar och skogsplanteringar som bara har en sorts växt på en stor yta i stället för en varierande mångfald. De få grödor på åkrar som blommar, blommar bara under en kort period innan de blir skördade.
Ett annat hot är kemiska bekämpningsmedel i jordbruk och trädgårdar. Vissa kemiska bekämpningsmedel kan påverka binas immunförsvar, förmåga att navigera, och kan störa honungsbiets oumbärliga kommunikationssystem.
Av Sveriges cirka 270 vilda arter var 97 rödlistade 2020, och 16 av dessa har man inte sett på så länge att man tror att de kan vara försvunna från Sverige.
Hur kan man hjälpa bin och pollinerare?
I Sverige är ett populärt alternativ för att hjälpa insekter att skapa speciella hus för bin och humlor. Där kan de vila, ta skydd från regnet eller kanske sova hela vintern! Dessa små varelser är så viktiga men väldigt ömtåliga, så det vore bra om vi kunde skydda dem.
Insektshotellet är indelat i olika rum, exempelvis med kottar, träpinnar med borrade hål, och bamburör för att locka till sig olika slags gäster. Ett av rummen är särskilt anpassat för fjärilar. Varje rum bör täckas med ett nät för att skydda insekter från fåglar. Insektshotellet kan sättas upp från tidigt på våren till sent på hösten, eftersom insekterna använder hotellet på olika sätt, även som skydd för kylan.
I Tinnerö i Linköping öppnade man till och med nyligen ett speciellt hotell som rymmer cirka 160 000 insekter! Som du kan se är olika "rum" i den anpassade för olika insekter, så att varje insekt kan hitta en plats att vila på och ett tillfälligt skydd där.
Det här är en bra lösning som tar oss ett steg närmare att uppnå
det globala mål 15 "Ekosystem och biologisk mångfald”!
Om man inte kan fixa ett insektshotell finns det andra saker som man kan göra som att låta gräsmattan växa, plantera växter som är bra föda eller kanske köpa mera eko-produkter.
Skräp i naturen
Av Simon och Muntadher, 14 år
Bilden visar en trädrot där det slängts skräp och plast som förstör naturen. Det kan döda djur och natur. Vi tycker det är dåligt att kasta skräp i naturen för att plasten tar 450-1000 år att brytas ner. Vi borde slänga det i soptunnan, för ingen annan plockar upp ditt skräp. Det blir då lättare för dem, som jobbar med skräp, att hämta upp och bränna så att det blir ny energi. Vi människor påverkas inte av det lika mycket, men djur och natur gör det. Djuren påverkas direkt - om vi äter en fisk som har plast i sig så blir vi förgiftade.
Schysst garderob
Av Martina, Maryam och Chanel, 14 år
Varje svensk slänger i snitt 8 kilo kläder per år.
Ett av de många problemen är att resurser som kan användas till en massa olika saker slängs bara så!
Många personer gör sig av med kläder för att de är utslitna, trasiga eller att de vill rensa kläder från garderoben. Vad man ska helst göra är att återvinna kläderna så de hamnar i secondhand och åker till barn som behöver dessa kläder. Annars så används kläderna igen för att göra andra kläder. Med det sparar vi på resurser och material som vi människor behöver till något annat viktigt.