Sverige har alltid varit bra på innovationer och var tidiga med bredband, elnät och fjärrvärme. Nu är det dags för nästa revolution menar Jonas Birgersson, mannen som på 90-talet drev utbyggnaden av bredbandsnätet i Sverige och förespråkade billigt internet till alla.
– Nu finns tekniken på plats för att bygga lokala elnät där elen till största delen produceras av sol och vind. De lokala energigemenskaperna kan sedan kopplas ihop, vi kan byta el mellan dem och på så sätt få ett överflöd av grön el. De kan också leva bredvid det befintliga, nationella elnätet som ett bra komplement, berättar Jonas Birgersson.
Putin - en katalysator
Utvecklingen inom solenergi går i rekordfart. Sedan de första solcellerna togs fram på begäran av det amerikanska försvaret i samband med oljekrisen 1973, har tekniken förbättrats avsevärt.
– Numera är solceller världens billigaste sätt att producera el. Priset minskar kontinuerligt och fram till 2030 förväntas priset halveras igen. Den här snabba utvecklingen är bra för klimatomställningen men också för framtidstron, speciellt hos våra ungdomar. Solel kommer bidra till att vi klarar det globala 2-gradersmålet, att världen inte värms upp mer än så innan 2050, säger Jonas Birgersson.
För honom var invasionen av Ukraina den utlösande faktorn som fick honom att engagera sig i energifrågan.
– När det finns en Putin som medvetet förstör för andra länder är världen för sårbar. Även EU fick ett uppvaknande. Många länder behövde snabbt frigöra sig från Rysslands gas och hitta andra energikällor, och då blev energi plötsligt säkerhetspolitik. Det gjorde att jag bestämde mig för att dra nytta av mina tidigare erfarenheter av att bygga bredbandsnät och bygga en liknande struktur för elnätet, fortsätter Jonas.
Grön el från sol och vind
De lokala energigemenskaperna som Jonas Birgersson ser framför sig, är lämpliga att bygga på platser där fastigheter och verksamheter kan producera, lagra och dela el med varandra utan nätöverföringsavgift. Elen är grön och kommer främst från sol och vind, något som inte är helt självklart att införliva i Sveriges stora, nationella elnätet som är uppbyggt på ett annat sätt.
– Där kan lokal elproduktion från exempelvis vindkraft och solel inte kopplas upp hur som helst för då uppstår konflikter. Därför kan bara vart femte hushåll i Sverige ha solceller på taket just nu. I nya, lokala nätverk kan alla hushåll ha solceller på taket då det går att växla mellan olika energiformer utan problem. Mankan också koppla samman de lokala elnäten så att de kan dela el mellan sig och fastigheter utan nätöverföringsavgift, vilket ofta är den största posten på hushållens elräkning, berättar Jonas.
Elen lagras i överblivna lastbilsbatterier
Den första energigemenskapen testas nu i Brunnshög i Lund i en prototyp. Där kopplas ett fastighetsbestånd med både lägenheter, kontor, mataffär och gym samman med ett mobilitetshus. På taken finns solceller och i källaren begagnade batterier från tunga elfordon där elen som inte går åt lagras.
– Batterierna är tillverkade för att användas i tre steg. Först som bilbatteri, men när förmågan att laddas minskat till 80 procent blir batterierna lagringsyta för el. Sista steget är att batterierna materialåtervinns och litiumet plockas ur, berättar Jonas.
Utöver cirkulariteten kring batterier pekar han även på andra fördelar som nya, gröna energigemenskaper medför och hoppas att företagen ser möjligheterna.
– Förmodligen kommer utvecklingen av de nya, lokala elnäten till åttiofem procent att finansieras av den privata sektorn och infrastrukturfonder. Hela systemskiftet kommer leda till att konkurrensen på elmarknaden blir bättre, andelen förnybar el i systemet ökar och att elförsörjningen generellt sett blir robustare och inte lika sårbar i en orolig värld. Överflödet kommer med tiden att ge alla el till en fast, låg avgift i månaden, säger Jonas.
Linköping borde satsa
Som avslutning på sitt föredrag vid Linköpingsinitiativets nätverksträff den 26 november uppmanade it-entreprenören alla Linköpingsbor och företagare att så snart som möjligt ta till sig tekniken.
– Här finns en möjlighet att bli världsledande inom ett superintressant område. Jag tycker att städer som Linköping, som har forskningsmiljöer som kan hävda sig internationellt, har ett ansvar att skapa rätt förutsättningar för företag och forskare att tidigt experimentera med tekniken. De lärdomarna kan därefter paketeras som en framgångsrik exportprodukt, avslutar Jonas Birgersson.
