Stadsarkivets historia

Linköpings stadsarkiv fyller nästa år 60 år som institution. Stadsarkivet inrättades 1965, som en avdelning inom dåvarande stadskansliet. Drätselkammaren hade under 1950-talet börjat samla stadsfullmäktiges och de centrala myndigheternas arkiv i en gemensam arkivlokal i Stadshuset. En större, men provisorisk lokal togs i bruk 1962. Stadsarkivets tillkomst berodde på att stadens ledning fäste större vikt vid arkiven och ville göra handlingarna tillgängliga för förvaltningarnas behov.

I lokalen i Stadshuset fick inte alla arkiv plats och det fanns inget utrymme för framtida expansion. Inom ramen för den utredning om samlade förvaltningslokaler beslutades vid samma tid som Stadsarkivet startade att uppföra ett socialt nämndhus vid Ågatan. I projekteringen ingick lokaler för Stadsarkivet, som kom att kallas Centralarkivet. Dessa lokaler togs i bruk omkring 1970. Året därpå, 1971, började arkiven flyttas dit, varefter även de nya arkiven från Linköpings kommuns myndigheter (fr.o.m. 1971) successivt med femårsfrister började levereras.

Snart stod det klart att även lokalerna på Ågatan skulle vara fyllda redan i början av 1990-talet. Tanken uppstod då att flytta över bestånden till Stifts- och landsbiblioteket och att driva forskarverksamhet tillsammans med biblioteket. 1994/95 var Stadsarkivets lokaler mer än överfulla, så fulla att Stadsarkivet var tvungna att hyra externa lokaler.

I September 1996 fattade kommunstyrelsen beslut om att stadsbibliotekets dåvarande byggnad skulle byggas ut med lokaler för Stadsarkivet. som täckte behoven till omkring 2020. Strax efter beslutet brann biblioteksbyggnaden ner, varför lokalplaneringen överfördes till bibliotekets återuppbyggnadsprojekt. De nya lokalerna stod klara i januari 2000, varefter handlingarna snabbt flyttades över till de nya lokalerna.

Stadsarkivet fick i och med överflyttningen till stadsbiblioteket också en forskarsal som sedan dess har drivits gemensamt med Stiftsbiblioteket och Linköpings föreningsarkiv. De tre magasinen i källaren har efterhand fyllts upp med mer och mer handlingar. Den uppsökande tillsynsverksamheten utökades efterhand och fler personer anställdes.

Åren efter sekelskiftet 2000 har Stadsarkivets verksamhet delvis ändrat karaktär. De fina lokalerna i biblioteket har efterhand fyllts med handlingar från en allt större kommunal förvaltning. Samtidigt har arbete påbörjats med en stegvis övergång till digital arkivering (e-arkivering). På det sättet flyttas utrymmesbehov från fysiska lokaler till digitala servrar.

Arkivet arbetar numera också mycket mer proaktivt och jobbar tillsammans med de olika kommunala verksamheterna för att förbereda och styra informationen på dess väg till arkivet. Förväntningar och ambitionsnivå har också höjts angående tilgängliggörande av informationen. Det gäller både till de kommunala verksamheterna och till allmänheten. De fysiska möjligheterna att få del av och forska i Stadsarkivets material har numera kompletterats och utökats med en allt större digital åtkomst till arkivet.